Seans!

Nu var det ett tag sen jag uppdaterade som vanligt. Jag varken orkar eller har mycket att berätta. Men nu bara måste jag.

Igår kväll var jag på en gruppseans på ungefär 25 personer. Jag har länge velat gå på en av nyfikenhet men det har liksom aldrig blivit av. Jag har alltid trott att de finns något å vetat att jag kan se, höra, känna sånt som inte alla andra kan. Min moster har tjatat på mig som bara den att jag måste komma iväg för det finns nog massor som vill prata med mig. Så hon bjöd med mig igår iallafall.

Jag var riktigt nervös när jag kom dit, trots att jag vet att de finns nånting så vill jag hitta förklaringar och liknande så jag hade absolut inga förväntningar alls när jag kom dit.

När jag klev in i bygdegården som detta hölls i så såg jag mediet sitta borta vid ett bord för att "öppna sig" så vi gick tyst in till ett annat rum där det skulle hållas och satte oss. Efter kanske 10 minuter kom hon in i rummet och satte sig på en stol framför oss alla andra, och hon verkligen råstirrade på mig. Det var riktigt obehagligt men hon släppte mig inte med blicken, och till slut kom hon fram och frågade mig om det var min första seans och jag svarade ja, varpå hon sa att DOM var glad att jag var där. Jag blev lite förvånad men sa ingenting som jag hört att man inte ska. Hon berättade att jag även var väldigt känslig och att jag alltid kom hem med skadade eller döda djur när jag var liten för jag ville begrava dom eller laga dom. Mamma kunde inte sluta skratta för det var precis dom orden jag använde mig av åxå. Sedan sa hon att vi ska prata om mina katter så fort vi börjar och sedan gick hon tillbaka till stolen och satte sig. Jag höll på svälja tungan, och alla tittade på mig. Blev lite nervös av att hon skulle börja med mig så jag försökte prata med dom jag var i sällskap med för att skaka av mig nervositeten. Hon kom fram till mig igen och sa att jag inte skulle vara nervös. Detta hjälpte faktiskt, och sen äntligen började det.

Hon började med att förklara för allihopa att det var så otroligt många katter som ville till mig att det fanns inte plats för andra just nu haha :p hon sa att så fort jag kom in i rummet så blev hon överväldigad av alla katter, och jag måste säga att jag blev förvånad över att det var katter faktiskt, jag hade väl trott på farmor, James eller kanske farbror eller något och inte djur, men dom var mest ivrig förklarade hon.

Hon berättade för mig att både katterna jag har nu och katterna jag haft tidigare ville säga TACK för att jag har tagit hand om dom och varit så snälla och att dom omöjligt har kunnat hitta ett bättre hem än hos mig. Och detta gjorde mig verkligen rörd, katterna betyder mer för mig än någonting annat. Dom tyckte att jag kunde vara fruuuuuuuuuktansvärt envis åxå haha :p vilket är sant. Och dom ville att jag skulle sluta nattsudda och komma hem och lägga mig i tid och gosas med dom. Och dom tyckte minsann om mig minst lika mycket som jag tycker om dom, och just nu har jag en lillfisen på tangentbordet :p Dom tyckte om när jag pratade med dom, och dom kände alla känslor jag delade med dom. Glada att jag gett dom ett jättebra liv. Men det var framförallt en massa kärlek och ett stort stort tack dom ville ge mig. Så nu ska jag sluta babbla om samma saker om å om igen.

Hon fortsatte vidare till andra människor men blev avbruten minst 10 gånger till under seansen av alla katter :p Vilket var roligt för mig men de kändes lite taskigt mot dom andra, men samtidigt kan jag ju inte göra nånting åt det så jag bad om ursäkt å alla började skratta. Jag har varit lite tvivelaktig till sånt här men efter igår finns de längre inga tvivel.


Sedan blev hon tyst en stund och bad om ursäkt men kom tillbaka till mig, och sa, du är väldigt väldigt medial och har alltid varit det, stämmer det? frågade hon mig varpå jag svarade ja. (Hon vill bara ha Ja och Nej svar)
Hon sa, du har en tarot kortlek hemma? Ja svarade jag. Och hon fortsatte, du skulle bli en fantastiskt bra tarotkortläsare men snälla snälla du, lägg ifrån dig boken. Gå bara på din intuition. Vilket är lite lustigt för för kanske 5 år sedan fick jag denna tarot kortlek plus en bok i julklapp av mamma. Men jag fattade inte ett smack av boken så jag la liksom hela projektet på is. Men nu funderar jag på att ge de en chans iaf, så jag ska börja träna så får vi se. Dock utan bok.

Hon fortsatte vidare till nån kärring och egentligen kanske jag inte får berätta men jag bara måste. Den här kvinnan som kanske var i 40-45 års åldern var riktigt riktigt blåst. Monica som hon då heter (mediet) frågade den här kvinnan om hon visste om någon som hetter Olov och Erik, och kvinnan började fundera i säkert 1 minut och svarade sedan sur, NEJ jag känner absolut ingen som heter det. Så Monica sa att hon kanske hade kommit till fel person så hon blev stående tyst och blundade. Och kanske efter en minut så sa kvinnan, jaa, jaaag haar juuu iooofööörsiiig en sooon som heeter Erik, och miiin paapppa hetter Olov. Jamen HALLÅ! visste du inte de alldeles nyss eller. Så Monica fortsatte, jaa jag ser nånting med skidor, är de nånting du vet vad jag menar med då? Neeej svarade kvinnan. Och Monica fortsatte fundera och "lyssna" och kvinnan hasplar ur sig 10 år senare att jaaa, jaag hölll juuu påå att gööra skiiidor i vintraaas. (MEN TA BORT MÄNNISKAN! USCH). Men då blev Monica lite sur för kvinnan var otroligt otrevlig och trodde inte alls på Monica. Jamen va fan gör du här då, gå hem å sura.

Sen under resten av seansen fortsatte Monica och stirra på mig så hon hade nog massvis hon ville prata med mig om men detta var inte tillfället så jag ska gå på en privat seans hos henne så får vi se vad det dyker upp. Sen när seansen var slut så kom hon fram till mig och sa, du funderar mycket på tidigare lev? Ja det gör jag svarade jag. Jag har nyss börjat läsa om det och blivit väldigt intresserad. Sen böjde hon sig fram och viskade, du är väldigt ung men du har levt ett fruktansvärt hårt liv. Ja sa jag med gråten i halsen, och ni som känner mig vet vad det handlar om. Hon gav mig en kram och gick sedan igen. Och sen var det slut, vi får hem men jag har svårt att släppa alla tankar. Jag är nog fortfarande lite chockad så jag kanske inte ens minns allt som sades. Men det var iallafall en helt otrolig upplevelse. Så ni som får chansen bör absolut gå.


Sorry för den otroligt långa läsningen :p


Ha det bra !


RSS 2.0